casamia

fel i huvudet?

Ibland har jag undrat om det är något fel i huvudet på mig, som ger mig in i såna här projekt. Är jag blind, naiv och har svårt att se verkligheten? Ändå är jag ju fullt medveten om hur mycket jobb det är. Det är ju inte första gången. Och aldrig förr har jag haft sån erfarenhet med mig i bagaget, eller ekonomiska resurser heller för den delen. Inte heller var det ett impulsköp. Jag vet att jag vill bo i hus, ha tillgång till en liten trädgård, ha nåt att pula med. Jag vet ju också att jag kommer att behöva ett extra rum snart. Jag hade bestämt mig för att slå till om jag, som genom ett mirakel skulle stöta på rätt objekt. Så när jag tittar på det så, så blir jag lugn och inser att... nej, jag har nog inget fel i huvudet - jag vet vad jag vill och ser till att få det så.

Och det här med renoveringsprojekt... I morse när jag klev in i den muggiga duchen i den ruggiga källaren...ja ni som varit där vet hur det ser ut, och ingen av er kan väl tro att man kan trivas i detta. Men det skruvade är att jag gillar min källare. Inte så att jag inte kommer att dränera och fixa till ytskikten - naturligtvis vill jag göra den mer inbjudande. Men det är inte alls så att det tar emot att gå ner där, nej jag trivs faktiskt. Grejen är att jag är inte säker på att jag skulle känna mig hemma i ett hus som redan var färdigt. Det är något speciellt detta med att huset förvandlas under min hand och verkligen blir mitt (och då räcker det inte med ommålning).

Hej, va kul att läsa o se hur det såg ut från början. Och ja det är precis som du skrev, du vet vad du vill ha och ser till att få det! Det är en styrka!

Tack för att du ser en styrka i mig. Själv undrar jag ibland hur det är ställt...